ThinkPad

Jag har en ny dator. Äntligen har mitt förnuft hunnit ikapp mig. Min gamla är sliten och långsam. Min nya är cool, fräsch och snabb. Men jag har köpt den på ett, för mig, helt nytt sätt. Jag började med att bestämma mig för vad jag vill ha.

Mindre var ledordet här. 13 tum istället för 15. Enkel att bära med sig har blivit viktigare än mycket skärmutrymme att jobba på. För sex år sedan när jag köpte min förra dator så ville jag ha en arbetsstation jag i undantagsfall kunde ta med mig. Och det var ugnefär vad jag fick. Fast det har visat sig på sistånne att jag önskar allt oftare att jag haft den med mig trots allt. Och numera har jag ändå en extra skärm på skrivbordet, så när jag sitter hemma och jobbar har jag gott om plats för alla mina fönster ändå. Andra saker som var viktiga för mig har varit USB-C och HDMI. För ett tag sedan nu bestämde jag mig för att inte köpa fler prylar som laddas med massa olika kablar. Enkelt ska det vara. En kontakt till allt. Det är också någonting som fått mig att vänta lite längre med att byta upp mig. Det är fortfarande ganska ovanligt att datorer laddas med USB-C. Men det finns ett par olika modeller. Att jag vill ha HDMI-kontakt är mest av lathet. Det är en av de vanligaste kontakterna för bild/ljud/övrigt idag. och den finns på de flesta ställen.

Jag landade på en lenovo ThinkPad L380. Det är fjolårsmodellen, den allra nyaste heter L390. ThinkPads har rykte om sig att vara lite tråkiga och lite kantiga. De har också rykte om sig att vara enkla att öppna och uppgradera. L-serien kallar sig för ThinkPads miljöserie. De marknadsför sig också som budgetdatorer. Jag vet inte vad jag tänker om det. Men jag ska erkänna att det allra första jag gjorde, innan jag ens bootade datorn första gången var att öppna den och byta SSDn. Till min glada förvåning fanns inga klistermärken som hotade med bruten garanti och jag har heller inga klistermärken från microsoft på den. Stora plus för mig.

Jag vet inte vad jag ska tycka om att de kallar sig för det miljövänligare alternativet bland ThinkPads. Ingen dator är ju särskilt miljövänlig att tillverka. Den allra största miljöpåverkan kring en dator sker i tillverkningen. En annan sak som jag ofta tänker på när jag handlar är transporter och därför försökte jag handla från en butik i “närheten”. Datorn fanns inte i min stad, men gick enkelt att hitta i webbshop lite runtomkring. Till slut valde jag ändå att köpa från Lenovos egen webbshop. De har en svensk webbshop, eller en svensk översättning av sin europeiska webbshop. Bra nog tänkte jag. Oavsett var jag köpt min nya dator så är den tillverkad på andra sidan jorden. Men jag blev lite förvånad när de medelade att de tillverkar den på beställning och att min dator nu flugit över två kontinenter. Jag hade hällre handlat av någon med lager i europa ifall jag visste att de hade valt det ofta billigare och miljövänligare men långsammare fraktsättet båt.

Jag har mycket kvar att fixa innan jag känner mig helt hemma i min nya dator. Menyer ska byta färg, tangentbordsgenvägar ska konfigureras och jag har några av mina favoritprogram kvar att installera också. . Men jag är mycket nöjd så här långt, med själva datorn. Den var bland det enklaste jag sett att öppna för en laptop, och linuxstödet i hårdvaran är bra än, för allt vad jag har prövat. Tangentbordet är en klar uppgradering från min förra. Hela det här inlägget är skrivet på det och jag njuter av hur mjukt och skarpt det är.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.