Pyssellevel up

Vi skaffade en laminator häromveckan. Hoppas på att det ska vara ett bra pysselverktyg i framtiden. Idag har jag byggt en skog med den.

Vi har städat undan alla julsakerna. Vi hade ju inte så många framme, men granen och lite stjärnor som hängt i fönstrena. Nu har vi vanliga tråkiga lampor i fönstrena.

När Ebba började tröttna på att plocka julsaker lekte hon tält med julkorten. och plötsligt hade vi fått inspiration. Våra pokémon ville campa, och då behövde de så klart en skog. Det finns massor av sätt att göra en skog. Men jag bestämde mig för att pröva laminatorn och se vad den kan göra. Idag har vi konstaterat att den kan göra träd. De står fint men inte vidare stadigt. Däremot räknar jag med att de går att spara och ha vid ett senare tillfälle ifall någon vill annan vill tälta igen någon gång. Det är väl den stora fördelen med laminatorn. Saker man gör av papper tål plötligt lite mer och är lite mindre fladdriga.

Svamp !

Idag är juldagen. På många platser vinterns stora högtidsdag. På många platser en helt vanlig söndag.

Vi småfirade ju redan i fredags, och vi blev fler än jag trodde även om inte alla kom som jag hoppats på. Vi åt mat och drack kaffe och öppnade julklappar. Jag fick flera roliga julkklappar men den jag egentligen vill dela med mig av och visa upp är den jag fick av Ebba. Vem hade kunnat tro att hon skulle skaffa mig en julklapp, och en svamp dessutom. Jag blev helt förvånad.

Den är röd med vita prickar, alltså bör jag inte äta den.

Nu brukar jag ju inte vara så himla mycket för svamp. Svamp som folk försökt förvandla till mat brukar vara slibbig och smaka slemmigt, dessutom kommer den från skogen. Svamp som växer i skogen brukar vara antingen trådig och fastnig eller full av små skåror där jag föreställer mig att det bor djur som vill tugga på mina fingrar, alternativt svampsporer som vill ner i mina andningsorgan och ta över min kropp.

Jag vet att mitt svala intresse för matsvamp är mest en vanesak, men jag gillar den vanan. Och jag vet att min rädsla för skogssvampar är irrationell. Men den stör mig mycket sällan i min vardag så jag bråkar inte med den. Jag gillar iallafall den här svampen. Den ska få någon typ av hedersplats på mitt skrivbord, kanske kan den fungera som en passiv terapi för mig. Inför den händelse att Ebba växer upp och säger om tio år att hon vill plocka svamp med mig. Ingen annan skulle jag göra det för, men ifall den situationen uppstod så skulle jag möjligen tveka lite.

Som en bisak kan jag säga att Ebba gillade sin nya kub, hon fick en stickerless bright 2×2.

Pyntat

Det har infunnit sig någon typ av julfrid.

årets gran, det blev lite mycket lampor men vi gillar den

I övermorgon är det julafton. Ebba ska vara bortrest och jag ska jobba, så det blir ingen hemmajul för oss i år. Vi ska småfira hemma imorgon. Golven är svabbade, julklapparna inslagna och de sista kakorna bakade. Där återstår lite städ i köket, men det blir efter kakorna svalnat.

Det ryckte lite i mig när Ebba och jag klädde granen idag, en dag för tidigt. Jag är tydligen ganska traditionell när det komer till sånt. Men traditionen får väl helt enkelt omformuleras till att man klär granen dagen innan man firar jul, och så är det bra med den saken.

Efter vi klätt granen såg vi dagens avsnitt av julkalendern och Ebba tyckte det var lite läskig, spännande läskigt. Nu ska vi snart göra kväll. Sen ska jag kliva upp igen när Ebba somnat och känna in lugnet i lägenheten. Det är något särskilt när det är tyst och städat och rummen belyses av små ljus, levande eller elektriska.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Kanske plugga lite, kanske jobba lite med CalCon, kanske läsa ett stycke i en bok jag neglegerat de senaste veckorna till förmån för studier och julstök. Sannolikt fastnar jag framför TVn en stund och sen somnar jag också. Jag är ganska trött efter dagens alla julbestyr. Men jag ser fram emot imorgon. Det ska bli spännande att se vad Ebba gillar sina julklappar ^^

Ebba passade på att leka fotograf medan vi pyntade granen