sommarlov

Det har varit ett par intensiva skolveckor på sistone. Men nu har jag sommarlov. Nästan. Det är lite konstigt att plugga och jobba samtidigt. Just nu ska jag inte ha fler föreläsningar på ett tag. Men jag ska jobba ett par veckor till innan jag får semester. Jag har också ett skolarbete jag hoppas skriva klart innan vi börjar våra föreläsningar igen i augusti. Det låter som en småsak när jag säger det men det är ett ganska omfattande arbete, och jag hoppas vara en bra bit på väg innan jag går på semester. Annars blir sommarlovet fyllt av jobb och semestern fyllt av skolarbete.

I övrigt har sommaren rullat in som enligt schema. Först blev det sommar, sen kom lite snö och sen har det varit varmt och skönt. Det riktiga sommartecknet denna sommaren har varit när jag kommer ut med ebba och hon frågar i trapphuset varför vi inte har några jackor. Då får man liksom tänka efter. Vi har inte ens känt på balkongen. Vi bara vet att det är varmt ute. Jag har också blivit ytterligare stärkt i övertygelse att jag inte gillar solkräm. Jag är övertygad om att jag inte gillar solkräm. Jag vet inte varför, men ibland gör vi saker som vi vet är dåliga för oss och ändå kan vi inte riktigt låta bli. Jag använder inte solkräm, det är antagligen dåligt för mig. Men jag har svårt att låta bli. Däremot smörjer jag Ebba innan vi beger oss iväg och det är alltid så klibbigt och doftar starkt. Jag tvättar händerna efter. Är det irrationellt? Ja, lite. Gör det någon skada? Nej, knappt (intalar jag mig själv). Har jag fått det som ett socialt arv av mina föräldrar? Sannolikt.

I övrigt planerar jag sommaren sakta men säkert. Jag har ett par saker bestämda och ett par saker eventuella. Sommaren är alltid en härlig årstid, men helt ärligt säger jag det om de flesta årstider så vem är jag att prata. Underbara sommar.

Redo för fest här om dagen, sommarpeppad.

Pärlor och pauser

Den här veckan har vi hittat tillbaka till pärlpysslen. Vi har varit ganska pyssliga hela våren, Ebba och jag. Men det har varit många olika sorters pyssel. Allt anpassat efter Ebbas intresse just då, om det så varit kartor, klockor eller kakbak.

Det här var pausunderhållning i studierna häromdagen.

Att pärla är ett gemensamt intresse. Som ett slags utlopp för någon typ a kreativitet, och samtidigt en nästan meditativ koncentration när man väl bestämt sig för var varje pärla ska vara och med stort tålamod placerar dem där. Jag har en idé till ett myket större projekt, men det kanske blir över semestern. Hur eller hur skulle jag behöva köpa fler pärlor till det, och nya plattor, sådana man kan koppla ihop.

Veckan har varit pluggintensiv. Jag har läst mycket men bara skrivit lite. Jag har också intervjuat en kollega och förberett mig på att berätta om det nästa vecka. Ofta går pluggandet i veckofaser för mig. Beroende på hur många arbetspass jag har en vecka får jag också mer eller mindre skolarbete gjort. Tyvärr landar det ibland så att jag är ute i sista minuten med en uppgift för att jag jobbat mycket, och sen är jag ledig flera dagar veckan efter en inlämning. Det känns lite trist, men är väl helt enkelt en del av att studera som jag gör. Om 406 dagar är jag färdig. Då räknar jag med att vara specialistundersköterska, och ännu bättre på mitt jobb än vad jag är idag.

Idag jobbade jag på en avdelning jag inte brukar vara på. I samma hus som vanligt, men på en annan våning. Det är då man verkligen kan se sin kompetens. Vi var två personal som i princip var nya på avdelningen. Inte nya i verksamheten men nya på avdelningen. När man kommer ur sina rutiner och det som vi ibland kallar personkännedom blir man tvungen att använda den generella yrkeskompetens man har. Då ser man sitt eget kunnande tydligt, även om man aldrig är så bra som den ordinarie personalen när man är ny.

Feberveckan

I februari har Ebba varit sjuk ganska många gånger. Så i övergången till mars passade jag på istället. Det är förvånansvärt många som var på CalCon jag hört har varit sjuka efteråt. I olika sorters influensa, feber eller utslagningstillstånd. Men å andra sidan har många på mitt jobb tydligen varit borta medan jag var ledig också, och de var ju inte på konventet så jag tror inte att konventet är den enda gemensamma nämnaren.

Det var tur kan man säga att jag var ledig ett par dagar till efter konventet för jag var sjuk de flesta av dem. Jag skulle ha pluggat hade jag planerat tisdag och onsdag innan jag gick på jobbet igen nu i helgen. Och på tisdagen tog vi oss iväg på morgonen. Ebba kom till förskolan och jag gjorde ett ärligt försök att plugga ett par timmar, men det gick trögt. Jag lyckades inte fokusera och fick väldigt lite gjort. På onsdagen tog vi oss inte ens iväg till förskolan. Ebba har varit frisk och pigg denna gången men jag har varit i det närmaste utslagen. Det är tur att hon är lite större så att hon klarar av att leka med sig själv lite mer och jag har fått fokusera på det hon inte klarar av, som att göra mat åt henne. Trots att jag inte själv riktigt velat äta.

Nu i helgen jobbar jag igen och det känns som om jag aldrig varit borta, två veckor går fort. Här hemma försöker jag att städa upp det som dragits fram under de dagar jag inte haft ork att hålla efter i veckan. Men det känns att jag inte är riktigt hundra ännu. Städet går också lite på halvfart.

Här är en bild på den underbara nymåne vi hade häromdagen. Mycket roligare än att titta på någon som är sjuk. även om den kunde varit vackrare skuren.