Semesterslut och lägenhetsvisningar

Snart är semestern slut. Det här varit fyra bra veckors ledigt. Det mesta som hänt på semestern har hänt i de sista två veckorna, men den första veckan var nog ändå den som försvann mest. Första veckan var det bakning och förberedelser varje dag för födelsedagsfirande. Jag vet inte riktigt varför men det kändes som mer jobb i år än vad jag minns att det brukar vara. Vi får se vad som händer nästa år.

Jag bestämde mig också i början av semestern att jag skulle låta mina naglar växa en liten bit, jag saknar ofta de långa naglarna jag hade förr när jag jobbar, men med såhär fyra veckors naglar börjar jag tycka att de är lite i vägen, jag kan knappt skriva på telefon eller tangentbord och jag har svårt med mina kuber. Jag klipper dem nog innan helgen. Det är de små detaljerna som gör att man minns hur härlig vardagen är.

Sommaren är lite som att sticka ett sugrör genom ett par gurkskivor. Det blir inte så himla annorlunda och man vet att den kommer igen med jämna mellanrum. Men visst är det lite festligt ändå.

Under senvåren och sommaren har jag fått kolla på en handfull lägenheter. Då menar jag en liten (5) handfull, inte en stor (12). De fem som har flest köpoäng hos kalmarhem, av dem som intresseanmält, får gå på visning när de har en lägenhet ute. Men så hände det plötsligt, jag har köplats ett på en lägenhet. Med lite drygt fyra års kötid kan jag bara säga jag är glad att det byggs så mycket som det gör i Kalmar, det kommer märkas när alla dessa lägenheter står färdiga etappvis. Viktigt också att så många av dessa är hyresrätter. Jag har tackat ja till den jag hade förstaplats på. Nu ska kalmarhem göra en del pappersarbete och sen ska de avgöra ifall jag kan passa som hyresgäst. Eftersom att jag redan bor hos dem kan jag inte tänka mig annat än att det kommer gå bra. Ibland (har jag sett på Facebook) säger man grattis år folk när de lyckats hitta ett nytt hem, men det känns inte som att jag varken fått något eller gjort något, jag har inte haft tur och jag har inte vunnit någon budgivning. Jag har bara stått i kö längst. Men grattis mig antar jag, för att jag kanske får en lägenhet med två sovrum.

Ni skulle ha sett de här när de var två taniga blad som stack upp ur ett mjölkpaket. Ebba var så nöjd när hon äntligen fick ta med dem hem från förskolan. Nu är vi båda himla nöjda att de växer som de gör.

Nya Ronja

Oj, vad det verkar blivit mycket på en gång i denna semestern. På bara en vecka har vi varit både på ölandsutflykt och på Astrid Lindgrens värld. Dessutom har vi varit på länsmuseet och lekt, men det känns ganska vanligt. Vi är ju där en eller ett par gånger i månaden vanligtvis. På öland såg vi Eketorps borg. Eketorp var både mer och mindre än vad jag mindes. Det är en ganska liten borg, eller den upplevs enkelt så. Med sina 80 meter är det inte mycket mer än ett par stycken stenkast. Men vad massor av historia man lyckas klämma in på en så liten yta. Mest av misstag såklart. De som bodde där under 500-talet hade sannolikt ingen tanke på att göra saker för vår skull. Jag undrar vilka saker från idag som kommer grävas upp om 1500 år. Antagligen massor av plast. Eller vem vet, kanske kärnbränsleavfall.

Vi var också på södra udden en sväng, när vi ändå var så nära.

Igår var Ebba och jag på Astrid Lindgrens värld. Vilken dag. Vad vi har sett, Ebbas höjdpunkt var nog lite olika beroende på när man frågar men att få se pippi bråka iväg fru prüzelius var hon väldigt nöjd med. Också Nils Karlsson pysslings hus var väldigt uppskattat. Nils har vi läst om i veckan innan vi åkte. Det är ju en ganska kort bok och enkel att ta till sig. Pippi har hon fått av förskolan skulle jag tro, jag vet att de läser endel pippi där. En av mina favoriter var nog Tulipagården ur bröderna Lejonhjärta. Till stor del för de underbara miljön i körsbärsdalen. Min favoritkaraktär av de som astrid skrivit däremot är Ronja. Vi gick inte längre mot Ronja än att vi var en kort vända i mattisskogen. Ebba har ingen anknytning åt Ronja och vi ville inte missa teaterföreställningen hos Pippi, så vi gick vidare. Jag tänkte nog att vi skulle tillbaka dit senare, men det var så mycket att göra i parken att vi helt enkelt inte kom runt till det. Nästa år kanske.

Här är vi i bullerbyn. Ebba har ingen relation till det, men hon gillar de fina små husen. Kontrasten är enorm mot nils karlsson pysslings hus. Men det är alldeles för många barn på de bilderna tyvärr för att jag ska vilja lägga dem här.

Så mycket som jag gillar Ronja kan jag inte riktigt säga att jag läst boken. Jag har sett filmen. Därför är jag ganska peppad på att få läsa boken nu, med Ebba. Inte kan man gå på ALV utan att gå förbi bokhandeln. Vi valde varsen bok. Hon valde Pippi, ingen överaskning där så som hon pratat om pippi hela dagen. Jag var tvungen att tveka en stund när jag skulle välja. Ronja finns tydligen i två olika utgåvor nu för tiden. Jag blev lite förvånad själv nästan när jag upptäckte att jag knappt hyser någon nostalgi för den gamla ronja utan var mycket mer sugen på den nya utgåvan med illustrationer från den japanska TVserien. Det känns bra att se Astrid förnyad, också Emil och Ida gjordes ju om som tecknad film nyligen (2013) och Pippi har ju gjorts om drösvis med gånger (vad jag kan se senast 1997). Jag har bestämt att Ebba är stor nog för kapitelböcker och även om hon valde pippi igår i butiken så valde hon Ronja idag när vi skulle kvällsläsa. Vi läste första kapitlet och imorgon ska vi läsa andra.

Dessutom upptäckte jag just, när jag sökte lite för att skriva detta, att den nya Ronja går att se på SVTplay fortfarande, men bara i arton dagar till, så passa på vetja ifall ni inte gjort det ännu.

Här leker vi med fontänen strax innan det är dags att gå hem. Den här bilden har Ebba tagit, därför bedöms den extra fin.

Klockor och bad

Så var nästan halva semestern gången. Jag har fyllt år, jag har badat, jag har lekt, jag har fått min cykel lagad och jag har planterat om tomater.

Här är de precis nyplanterade. De har börjat växa ordentligt sedan dess. De trivs bra i sin nya kruka.

Igår var vi på slottet och på stranden. Vi cyklade både hit och dit och åt mat emellan. Men det har blivit mer och mer jobbigt att cykla på min cykel den senaste månaden. Mitt bakhjul har visst vobblat ganska kraftigt påpekade någon i sällskapet. Det ser man ju inte själv när man sitter ovanpå. Jag kunde inte riktigt avgöra ifall hjulet var böjt eller ifall det bara satt snett så jag bestämde mig för att lämna in den. När man lämnar in en cykel är man alltid lite hjälplöst osäker. Särskilt sommartid när det är många som använder sina cyklar vet man att det kan ta lång tid att få någonting lagat. Jag beskrev för reparatören vad mitt problem var och han hittade dessutom lite nya problem, ett par ekrar var visst av. Eftersom det var torsdag kväll redan räknade jag med att inte ha någon cykel på hela helgen men han sa att det kunde han fixa till nästa dag. Skulle kosta ungefär 300 kr. Så rang han mellan frukost och elvakaffe idag och sa att den var klar för 290 kr. Ibland har man bara sånt där flyt så man vill cykla var man än ska.

Det fick jag igen ikväll när jag var och badade. På vägen hem måste jag ha krockat med någonting, jag vet inte riktigt vad för det var över innan jag märkte det. Det kändes som roten till ett träd, men det tog i styret på cykeln så det bör ha varit i stammen snarare. Varken stammen, eller rötterna på det misstänkta trädet har några märken, bara jag. Men vad det än var så böjde det styret på min cykel bakåt så att jag måste vrida tillbaka det med verktyg imorgon. Kanske var det någon osynlig vägg, som i ett mediokert TV-spel. Det var åtminstone skönt att bada ikväll och jag ser fram emot att göra det imorgon igen, ifall mina revben bara kan lugna ner sig lite.

Mina två bästa födelsedagspresenter i år var en klocka och ett armband. Klicka gärna på bilden för att zooma in och se min fina urtavla.